Vi lämnar nu lite motvillligt Tokyo för en resa upp mot drömmarnas berg. Ända sedan jag fick min första Instamatic-kamera har jag varit väl bekant med den kända siluetten. Vädret stod oss nästan bi, när vi efter en dryg timmes klättrande bussresa fick se Fuji, 3 776 m ö h, på ganska nära håll. Visserligen med en liten molnhätta på, men vi var där:))))))))
Tyvärr var min mobil urladdad, så det saknas foton. Sent på kvällen gick vi upp på hotellets tak och njöt bergets konturer i den tysta svarta natten. Några tog ett hett bad i vatten från heta källor däruppe på taket.
Hotellet vid sjön var både vackert och trevligt. Att sova på golvet inkluderade både madrass och kudde, vilket uppskattades rejält, även om jag blev lite stel i ryggen… Matupplevelsen var genuint perfekt med rispappersdetaljer och hela det traditionella kitet… Allt interiört och mataktikt i Japan är så oerhört estetiskt och vackert, minsta detalj vårdas! T.o.m. plastmaten utanför restaurangerna ser ibland riktigt läcker ut…